Sex and the City

Sex and the City – bra eller dåligt att titta på? Underhållning för korkade våp eller för smarta, frigjorda kvinnor? Och är det ”värre” när en kvinna bränner stora summor pengar på exempelvis kläder och skor än när en man unnar sig onödiga men roliga tekniska prylar? Är konsumtion för nöjes skull kanske något fult i största allmänhet? Har SATC-karaktären Samantha påverkat kvinnors onanivanor?

Frågorna blir tydligen fler och fler i debatten om SATC. Det är lite intressant, tycker jag; hur folk tolkar och resonerar. Mycket mer intressant än själva filmen, som i princip inte intresserar mig över huvud taget. Ett visst mått av relationsprat och shopping är en del av livet, men att titta på Carries alla klädbyten och hennes umgänge med väninnorna känns helt enkelt inte lockande. Då drömmer jag mig hellre bort en stund med Indiana Jones eller Hulken i sommar.

Till SATC:s försvar kan jag väl ändå säga att de flesta jag känner som ääälskar att titta förefaller vara normalt (vad nu det är?!) begåvade och framgångsrika.